De apatiska, sidan 586. Citat 1
Lise Tamm är kammaråklagare och ansvarade för utredningarna kring de polisanmälda familjerna med apatiska barn. Tamm påstod i en debattartikel i DN att Tamas konsekvent hade felciterat henne genom ”systematiska förvrängningar och förfalskningar”.
Men åklagaren ljög, hennes citat är korrekt återgivna. Här kan du se en genomgång av samtliga citat av Tamm i ”De apatiska”. Du kan både se utskrifter av intervjuerna – och lyssna till dem.
De apatiska sidan 586:
Till och med kammaråklagaren Lise Tamm ansåg att det ursprungliga materialet var i tunnaste laget. »Ja, det fanns inte så mycket substans«, säger hon, men tillägger att brottsmisstankarna i sig var så grova att hon ändå kände att de måste prövas: »Hade det varit stöld eller bedrägeri hade det varit annorlunda. Är det så tunt så kanske man inte ens går vidare. Men är det så att det är ett barn som far illa så måste man vända på alla stenar, även om det är en svag misstankegrad. Och det var en svag misstankegrad!«
Utskrift av intervjun
GT: När du får anmälningarna första gången, hur mycket substans tycker du att finns i dom?
LT: Ja, det fanns inte så mycket substans, inte så…på flera av dom så hade ju polisen inlett förundersökningar, det måste dom göra, men man hade skrivit skälig misstanke, som är den lägsta misstankegraden och i flera av dom tog jag bort den skäliga misstanken och hade bara en öppen förundersökning, och personer som vi skulle höra, men det fanns ingen skäligen misstänkt. Så att det var ju inte ens på nivån skäligen misstänkt på ett antal fall.
GT: Men du tyckte själv att det var ganska tunt alltså`?
LT: Ja det var det. Men å andra sidan så ligger det i sakens natur; om det är barn som lever ihop med sina föräldrar och det eventuellt finns en misstanke om brott, så även om det är en väldigt tunn misstanke så måste man ändå vidta utredningsåtgärder. Man kan inte bara bortse från det. Hade det varit en stöld eller bedrägeri hade det varit annorlunda. Är det så tunt så kanske man inte ens går vidare, över huvud taget, men är det så att man vet att det är ett barn kan fara illa så måste man vända på alla stenar, även om det är en svag misstankegrad, och det var en svag misstanke. Det var det.
Här kan du läsa – och lyssna till – Tamms övriga citat i ”De apatiska”:
