De apatiska

Den 10 juni 2014 krävde Gellert Tamas, tillsammans med advokaten Rickard Wallentin, i ett brev till DNs chefredaktör Peter Wolodarski att han, med utgångspunkt i de pressetiska reglerna, rättar de många faktafelen i ledarskribenten Hanne Kjöllers artiklar om de apatiska barnen.

Tamas publicerade också en debattartikel i Aftonbladet där han påpekade att hela det offentliga samtalet påverkas om Sveriges största morgontidning vägrar följa de pressetiska reglerna.

I brevet till Wolodarski pekar Tamas och Wallentin, som även arbetar som advokat för bokförlaget Natur och Kultur, på fyra allvarliga sakfel som de vill ha rättade inom tio dagar.

Wallentin och Tamas påpekar att artiklarna är förtalsgrundande och ifrågasätter varför inte DN har rättat felen långt tidigare, inte minst med tanke på att artiklarna finns kvar att läsa på en mängd digitala plattformar.

Bakgrund

I samband med publiceringen av Gellert Tamas TV-reportage om de apatiska barnen (UG 060919), samt hans bok De apatiska inledde DN-skribenten Hanne Kjöller en uppmärksammad serie artiklar som angrep Tamas. Hon kritiserade honom i sammanlagt fem artiklar, varav tre på ledarplats. Trots att artiklarna var fulla med faktafel, och trots flera påstötningar från Tamas, har DN konsekvent vägrat att rätta felen.

Kravet på rättelse

Tamas och Wallentin kräver rättelse av fyra allvarliga fel i två DN-artiklar: ”Granska granskaren”, publicerad 15 februari 2007 samt ”Rationellt att tiga”, publicerad 20 november 2009.

 

Artikel: Granska granskaren DN 070215

I reportaget ”Spelet om de apatiska barnen” (Uppdrag Granskning, SvT 060919) avslöjade Tamas att chefspsykiatrikern Peter Engelsöy inte hade några belägg för de uppgifter om smygätande barn som han framfört både i media (UG 050322) samt på en experthearing i riksdagen (050217)

Kjöller tog Engelsöy i försvar och beskrev honom som en av de personer som Tamas ”karaktärsmördade”. Kjöllers huvudargument i artikeln var att Tamas hade förvanskat ett citat för att få det att framstå som att Engelsöy anklagade samtliga, och inte enbart en del, apatiska barn för att vara smygätande simulanter.

 Kjöller skrev:”För att verkligen få Peter Engelsöy att framstå som en inhuman cyniker räckte uppenbart inte den timslånga intervjun – som ”Uppdrag gransknings” sedan klippte ned till en minut. Programmakarna fick rota i arkivet. Där hittade de ett uttalande: ”dessa barn är inte så sjuka som det tycks” som återanvändes. Att ”dessa barn”, enligt Peter Engelsöy, inte syftade på gruppen apatiska barn utan på ett fåtal aktuella fall vid det tidigare intervjutillfället spelade ingen roll. Inklippt i detta nya sammanhang framstår det ändå som om Peter Engelsöy pratar om hela gruppen.”

Men det av Kjöller påstådda citatet av Engelsöy: ”dessa barn är inte så sjuka som det tycks”, finns inte i Tamas reportage. Det här är vad som de facto sas i reportaget:

”Det här är uppenbarligen barn som på något sätt inte är så här dåliga som de utger sig för att vara. De visar sig så här dåliga när någon personal är närvarande till exempel, en del barn äter i smyg på nätterna och så vidare. Sådana saker har vi sett hos en del barn.” (vår understrykning)

Av det faktiska citatet med Engelsöy framgår tydligt att chefspsykiatrikern, tvärt emot Kjöllers påstående, hela tiden talade om en ”del barn”. Det citat som Kjöller anger i sin artikel, och som är utgångspunkt för hennes kritik, är påhittat av henne själv.

Kravet på rättelse:

Det citat av Peter Engelsöy som Hanne Kjöller hänvisar till i artikeln existerar inte i  Gellert Tamas TV-reportage i Uppdrag granskning. Det citat av Engelsöy som de facto används i  reportaget är helt korrekt återgivet, utan klipp, och det framgår tydligt – i motsats till vad Kjöller hävdar i artikeln – att Engelsöy hävdar att en del barn simulerar, inte hela gruppen av apatiska barn. DN beklagar felet.

 

 

ARTIKEL: RATIONELLT ATT TIGA 091120

SAKFEL 1.

I Boken de apatiska avslöjade Tamas att Migrationsverkets tjänstemän, trots sjukvårdens sekretessregler, getts tillgång till de apatiska barn som då vårdades på Eugeniahemmet. Två dåvarande chefsläkare på BUP i Stockholm, Olav Bengtsson och Sten Lundqvists, skrev i en debattartikel i Aftonbladet (091020) att några besök av aldrig ägt rum och hävdade att Tamas saknade alla former av ”belägg”.

Tamas publicerade då flera jourhandlingar som beskrev dessa besök, bl a ett besök av Migrationsverkets Annica Ring den 3 september 2004. samt ett besök av Migrationsverket s Annica Ring den 27 augusti 2004, då hon, utan att någon av föräldrarna var närvarande, satte sig bredvid en svår sjuk tolvårig pojke på avdelningen och berättade att han skulle avvisas. Pojken bröt ihop och skrek gång, på gång: ”låt mig dö!”

Trots jourhandlingar som beskrev besöken från Migrationsverkets tjänstemän på Eugeniahemmet hävdade Kjöller att de två cheferna hade rätt när de påstod att besöken aldrig ägt rum och att detta var en felaktighet i Tamas bok.

Kjöller skrev: ”Läkarduon kan enligt Tamas inte peka ut ett enda sakfel, vilket ju är precis vad de gjort”. Kjöller avslutade artikeln med att låta de två chefsläkarna hävda att: ”Tamas påstående om sjukvårdens samarbete med Migrationsverket är befängt och grundlöst.”

 Kravet på rättelse:

I artikeln hävdas att de två chefsläkarna, Olav Bengtsson och Sten Lundqvist, har rätt när de påstår att det inte förekom några kontakter mellan Migrationsverket och sjukvården. Detta är felaktigt. Ett flertal journalhandlingar visar att personal från Migrationsverket gavs möjlighet att besöka apatiska barn, och att denna möjlighet även utnyttjades. DN beklagar misstaget.

 

ARTIKEL: RATIONELLT ATT TIGA DN 091120

SAKFEL 2

Kjöller hävdar att Tamas i boken De Apatiska felaktigt har påstått att pojken Vlad kommer från Vitryssland i stället för att berätta att han är ryss. Kjöller tillägger: ”Spelar det någon roll varifrån Vlad kommer? Tja, skulle man kunna svara: Spelar det någon roll om det som en journalist påstår är sant”.

I boken De apatiska beskriver Tamas det uppmärksammade fallet med pojken Vlad, vars avvisning firades av Migrationsverket i Solna med champagne, något som fick väldigt stor medial uppmärksamhet under hösten 2005. Tamas beskriver den bitvis brutala avvisningen till Ryssland samt också de övergrepp som familjen uppgav att de utsatts för i Vitryssland innan asylansökan i Sverige.

I boken De Apatiska sägs inte ett ord om vare sig Vlads nationalitet eller medborgarskap. Tamas har således aldrig hävdad att Vlad kommer från Vitryssland. Denna uppgift är påhittad av Kjöller.

 Kravet på rättelse

I artikeln hävdas att Tamas blandat ihop varifrån Vlad kommer. Detta är felaktigt. I boken De apatiska står inget om vare sig Vlads nationalitet eller medborgarskap. DN beklagar misstaget.

 

 

ARTIKEL: RATIONELLT ATT TIGA DN 091120

SAKFEL 3

Åklagaren Lise Tamm ansvarade för utredningarna kring de polisanmälningar mot ett tiotal apatiska barn och deras föräldrar som Migrationsverket lämnade in hösten 2005. Tamm fick hård kritik internt inom polisen för att hon gick vidare med förundersökningar i tre fall, trots avsaknad av bevis. Tamm fick också mycket hård kritik för sättet som de av henne beslutade husrannsakningarna genomfördes på.

Tamas avslöjade, via en mejlväxling, att polisanmälningarna var en strategi från en anställd på Migrationsverket, i samarbete med den statliga utredaren Marie Hessle, för att sprida bilden av att de apatiska barnen var manipulerade. Detta beskrevs i boken De apatiska där åklagare Tamm gav möjlighet att ge sin syn på fallet.

Åklagaren Tamm hävdade senare i en debattartikel i DN att Tamas konsekvent hade felciterat henne genom ”systematiska förvrängningar och förfalskningar”.

Tamas publicerade då både bandinspelningar och utskrifter av intervjun som tydligt visade att samtliga 8 citat med Tamm i boken är helt korrekt, ordagrant återgivna, där svar följer på den fråga som ställs.

Trots dessa bandinspelningar hävdade Kjöller att Tamms allvarliga anklagelse mot Tamas; om ”systematiska förvrängningar och förfalskningar” av hennes citat stämmer.

Kjöller skriver:

”Kansliåklagare Lise Tamm (som jag råkar känna) ges utrymme att med ett exempel visa hur Tamas, enligt henne, klippt ihop en fråga med svar från en annan (DN 2/11). Tamas svarar som han brukar. Tamm har inte “ett enda belägg för sina allvarliga anklagelser” och att detta “märkliga utspel” visar på “behovet av vidare granskning” (DN 3/11).Men Lise Tamm sitter på ett trumfkort. Hon har motbandat intervjun med Tamas. Vi lägger ut intervjun i dess helhet på dn.se.”

Kravet på rättelse:

I artikeln återges åklagare Lise Tamms påståenden att Tamas förvanskat hennes citat. Detta stämmer inte. Bandinspelningar av intervjun visar att samtliga åtta citat med Tamm i Tamas bok De apatiska är korrekt återgivna. DN beklagar misstaget.

 

Här kan du lyssna på och läsa samtliga 8 citat med Tamm i boken De apatiska.

   De apatiska” sidan 587

  ”De apatiska” sidan 586. Citat 1

  De apatiska, sidan 586. citat 2

  ”De apatiska” sidan 587

  ”De apatiska” sidorna 588-589

  ”De apatiska” sidan 590. Citat 1

  ”De apatiska” sidan 590. Citat 2

  ”De apatiska” sidorna 590-591

 

Tillbaka till debatten om “de apatiska”